Nya DiEgo är ute, köper den inte, men pappan min preminuerar (snacka om att jag har dyslexi-light) och då kommer tidningen på köpet. Just det, va jag skulle förmedla va ju att det va väldigt skönt att läsa en artikel om de svenska modell undret som ger en liten spark i röven. Tidningen ger en klar bild, om än lite negativ eftersom det är artikelns utgångspunkt, om hur en svensk modell inte har det höga värde som många framhäver i sina bloggar, om än fastslår artikeln att vi är det klassiska, alltså punktliga och har en sund uppfattning av omvärlden m.m.
Rekomenderar läsningen klart!
Märker ni att jag helt plötsligt använder fancy ord när jag är lite seriös?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar