Jämnställdhet

En mans syn på jämnstäldhet?

Exempel från jobbet, en viss man på jobbet har svårt att låta just en äldre, mer erfaren kvinna tala till punkt, förmodligen för att hävda sig, en sorts "jag-kan-också" mentalitet, vilket fick mig att tänka:

*Kvinnor får knö sig in i en hiearki som män har skapat.

*Skall vänja sig vid deras schargong, annars anses de konstiga eller pryda.

*Män byter ofta jobb upp i karriären, då får de under vänja sig vid personen, medans kvinnor ofta enbart byter arbetsplats och inte ställning och får då vänja sig vid de redan "etablerade".

*Män tar en ställning i hiearkin, kvinnor tilldelas en, den känsliga, starka, sura, moderliga eller svaga, och märk väl att de inte går att kombinera egenskaperna, en kvinna har en av dessa. En stark kvinna som visar känslor tappar ofta en del av sin respekt och ses som "soft" helt plötsligt.

*Män visar sällan ödmjukhet i arbetet, en anställd med personliga problem skall ha en fungerande plan på hur han inte skall missköta jobbet enligt den manliga chefen, medans en kvinnlig chef ofta hade sagt att personen skall ta tag i det privata och sköta jobbet "så gott det går".

Har jag rätt eller fel?