Pizza turren

En liten knall röd Nissa Micra tvär nitade framför mig när jag väntade på bussen halvvägs hem.

Där satt afghanen som äger pizzerian, med den lilla livs kiosken i, med sina barn som precis slutat skolan och dagis, och jag fick skjuts ända fram till dörren på huset, kiosken ligger iof dörr i dörr med min ingång, men men.

Kom precis på att jag kommer sakna pizza mojjen, dem har INTE allt, men det man behöver finns, och man får kredit de sista dagarna innan lön om det är knapert.

Så nu ska man alltså flytta, och måste alltså bygga upp förtroendet för att få krita hos en annan turk moj.

Usch, jobbigt!