måndag 8 december 2008
Orolig
Ibland kan jag älska alla mina vänner och min familj såpass mycket att det gör ont i hjärtat!
Tänker på att Bettan ska till Chicago, kan gråta på tanken av hur en film spelas upp i huvudet att något kommer hända, börjar gråta på bara tanken av att förlora någon av er!
Detta fenomen sker ofta krings kvällskvisten när mörkret faller på.
Bror, du är älskad och saknad var dag, längtar tills jul då jag äntligen får se dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
LUDDE!!!!!
AAAAHAHAHAHA!!! :D Bettylou du är så söt!
Skicka en kommentar