onsdag 7 januari 2009

När man behöver det som bäst

Lite bostadslös behöver man nog allt vara för att kunna öppskatta sitt egna.



Och eftersom allt känndes piss när vi för natten var hemlösa så kom en "skänk" från ovan. När vi skulle hoppa av tunnelbanan så stod en påsa med ett och ett halvt sexpack, iof 3.5% men va fan, och väntade på oss! Ibland ler livet mot mig, just förutom det där med läganhetslös.


Så ena dagen fick vi sova hos vår underbara vän Muriel, i hennes studentlägenhet, alltså en etta i en studentkorridor.

Jag, Muriel, Pinken och Muriels schweiziska vän som var på besök. Jag snarkade så att ingen kunde sova, men har man för goda vänner så säger de tydligen till så försiktigt att jag bara hade viftat bort deras kommentarer i sömnen.


Och eftersom allt känndes piss när vi för natten var hemlösa så kom en "skänk" från ovan.

Inga kommentarer: